Mycket har hänt de senaste 4 månaderna..:)

Både bra och dåliga saker..
Jag har tagit tillbaka mitt liv och är för första gången på länge faktiskt lycklig...

Jag har min kärlek som bara dök upp helt oväntat i mitt liv..
Ödet ville nåt annat...
Jag ville ju åka till Utö i slutet av juli men när jag väl skulle boka boende fanns det inget kvar den dagen jag planerat att åka.. så vi fick åka senare.. och idag är jag glad annars hade aldrig P och min väg korsats och vi hade aldrig träffats... sen är jag tacksam att P var så tålmodig trots att jag dissade honom flera gånger och att jag faktiskt lyssnade på Fia att åka och träffa honom och ge han en chans...
Och nu är finns det ett ?oss? och vi är tillsammans, vill samma sak (även om det kommer att ta tid innan vi uppnår det), att vi inte kan tänka oss ett liv utan den andra...
Men det har inte varit lätt och det är inte så lätt nu heller.. vi saknar varandra extremt mycket och ofta eftersom vi inte kan träffas när vi vill men vi har inte gett upp än efter 3 månader utan vi kämpar på...
Jag är tacksam att ödet griper in ibland och framförallt den här gången.. han är så omtänksam och kärleksfull.. det är ofta han får mej att gråta med sina ord hur han tänker och känner....jag är tacksam över att ha han i mitt liv <3

Jag och Andreas har i nuläget en fin relation och vi kan prata om allt och oftast hörs vi av varje dag och det finns en ömsesidig förståelse och respekt mellan oss..

Jag älskar att gå till jobbet.. jag har så kul... jag kommer verkligen sakna det i höst...

Jag älskar mitt hus och att jag lyckats göra det till mitt och barnens..

Det som är dåligt är alla svåra beslut man jag måste fatta.. det är så många som blir påverkade av vilket beslut jag kommer fatta...

Sen är min och Rogers relation käpprätt åt helvete me det är Maries förtjänst så det är inget jag kan styra...

Jag är tacksam att jag inte gav upp när livet kändes som hårdast...för Gud ska veta hur nära det var...