Äntligen har vardagen kommit tillbaka.. det är med blandade känslor jag går in i ett nytt kapitel i mitt liv...
Jag kommer inte ta skit från nån i den mån jag kan och orkar...

Äntligen tillbaka på jobbet med mina kollegor jag saknat... tillbaka ett tag ialla fall... få se hur den här hösten blir...?

Sen fick jag kännedom om en sak som på sätt och vis känns skönt att veta...
Karma slår tillbaka på ett sätt eller ett annat... trodde bara inte att det skulle gå så snabbt!! Livet är bitterljuvt just nu...
Jag vet ialla fall att ingen kommer ta ?min? plats i Vilmers liv just nu och det gör det lite lättare att härda ut...

Jag och A hade en diskussion idag när han hämtade Vilmer...
Jag sa hur jag kände att jag tycker att han hänger ut mej som en dålig mamma som inte låter han träffa honom... vilket inte är sant... han väljer ju själv när han har tid för Vilmer... vilket jag anser inte är att tillgodose Vilmers behov... han vill lämna han tidigt.. istället för att spendera maximalt med tid med han.. men fine... jag har gärna Vilmer mer.. jag har inga problem med det... men han fan inte komma och säga eller antyda i sms att jag håller Vilmer borta från han...
Jag berättade även att jag inte uppskattar att han hotar mej så fort jag tar upp nåt...
Han hade inte så mycket att säga om det antagligen för att han vet innerst inne att det är så .. eller så orkade han inte ta en diskussion om det ... allt som har med umgänget med Vilmer försöker jag ta via sms eller messenger för att det ska finnas kvar för alltid så man kan gå tillbaka och se hur vi resonerade...

Nu ska jag gå och lägga mej och för första gången på länge kommer jag nog somna med ett leende på mina läppar... ett skadeglatt leende...